En auktoriserad tolk är inte skyldig att ta emot alla uppdrag. 

Det framgår av §17 Kammarkollegiets tolkföreskrifter (KAMFS 2021:2) och förtydligas i "God tolksed- Kammarkollegiets råd till auktoriserade tolkar". God tolksed är en samling yrkesetiska regler för auktoriserade tolkar som hänvisar till den yrkeskodex som vuxit fram bland auktoriserade tolkar och skapats genom domstolspraxis.

God tolksed innefattar de krav som av rättssäkerhetsskäl bör ställas på yrkesverksamma tolkar. Auktoriserade tolkar kan av olika anledningar tacka "nej" till ett tolkuppdrag.

Enligt RB 5:6 2 st. är det alltid DOMSTOLEN som är ytterst ansvarig för tillsättning av lämplig tolk: 

• "Rätten ska, om det är möjligt, förordna en tolk som är auktoriserad att vara tolk i målet. I annat fall ska en annan lämplig person förordnas."

Det gäller även om en domstol väljer att använda sig av tolkförmedlingstjänster.

Att tolkförmedlingen föreslår en tolk betyder inte per automatik att det är den bästa tillgängliga tolken. Det kan nämligen vara så att just denna förmedling inte har en tillgänglig tolk av behövlig kompetens. Det är dock inte uteslutet att en annan tolkförmedling som ligger längre ner på rangordningslistan kan förmedla en tolk av högre (begärd) kompetens. 

Det är också domstolens ansvar att stämma av om den begärda kompetensen har förmedlats. Enligt ramvatalet är tolkförmedlingar skyldiga att på ett tydligt sätt ange tolkens kompetens vid tolkbokning genom godkända förkortningar så att det blir lätt att stämma av kompetensen:

• RT - auktoriserad rättstolk
• AT - auktoriserad tolk
• UT - utbildad tolk
• ÖT - övrig tolk utan beprövad tolkkompetens

Om en domstol av någon anledning blir missnöjd med en tolks tjänster räcker det inte att enbart stänga av tolken från att anlitas till framtida uppdrag hos domstolen. Det gäller bl.a. rättssäkerhet för tolken, tolkkåren som yrkesgrupp samt tolkanvändare:

• Enligt ramavtalet ska den vederbörandes tjänster reklameras hos tolkförmedlingen.
• Auktoriserade tolkar kan också anmälas till Kammarkollegiet för ett tillsynsärende med anledning av att tolken har åsidosatt föreskrifterna i God tolksed. Kammarkollegiet den myndighet som är ytterst ansvarig och kompetent att bedöma tolkens yrkeskompetens. 

Ett beslut om att stänga av en tolk från att tolka vid en domstol utan någon förklaring och utan anmälan om händelse som föranleder domstolens beslut skapar oro i yrkeskår som består av frilansande auktoriserade rättstolkar. 

Nej. 

Kammarkollegiet har BARA tillsyn över auktoriserade tolkar (inbegripet auktoriserade rätts- och sjukvårdstolkar, s.k. RT och ST-tolkar).

• Kammarkollegiet har INTE tillsyn över utbildade tolkar eller andra yrkesverksamma tolkar och översättare.
• Kammarkollegiet har INTE heller tillsyn över hur myndigheter använder sig av tolk. 
• Kammarkollegiet har INTE tillsyn över hur tolkförmedlingar bedriver sin verksamhet.

I ett tillsynsärende utreder kollegiet om den anmälde tolken uppfyller de krav som följer av dessa bestämmelser.

Kammarkollegiets tillsynsverksamhet regleras i förordning (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, tolkföreskrifterna (KAMFS 2021:2) samt god tolksed.

Om du tycker att en auktoriserad tolk har utfört sitt uppdrag på ett felaktigt sätt kan du anmäla det till Kammarkollegiet. Detsamma gäller auktoriserad rätts- eller sjukvårdstolk. 

OBS! Kammarkollegiet har inget tillsyn över utbildare (UT) eller övriga tolkar (ÖT).

Läs mer om hur ett tisllsynsärende går till på Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet utfärdar behörighetskort för auktoriserade och utbildade tolkar. 

Från och med mars 2024 kommer inga nya fysiska kort att utfärdas, dock kommer de befintliga korten användas så länge som tolkens auktorisation gäller (max 5 år).

Istället för de fysiska behörighetskorten kommer det att finnas digitala behörighetskort som innehåller de obligatoriska uppgifter som finns i registret (tolkens för- och efternamn, tolknummer, tolkens samtliga kompetenser och språk). 

För att verifiera en tolks kompetens bör tolkanvändaren i första hand kontrollera tolkens kompetensnivå och språk i Kammarkollegiets tolkregister eller på det nya, digitala kortet. Kammarkollegiet rekommenderar att tolkens namn kontrolleras mot en ID-handling.

OBS! Det har kommit till kollegiets kännedom att uppvisande av behörighetskortet har krävts för tillträde till exempelvis häkten. Kammarkollegiet vill därför förtydliga att behörighetskortet inte är en identitetshandling. Att inneha Kammarkollegiets behörighetskort är inte obligatoriskt för auktoriserade och utbildade tolkar, att inneha kortet är inte heller ett krav för att kunna utöva tolkyrket.

1. Anställd eller uppdragstagare?

Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter gäller för betydligt fler än bara arbetsgivare i den betydelse uttrycket har både inom andra rättsområden och i dagligt tal. Lagbestämmelserna finns i socialavgiftslagen (2000:980), SAL. Begreppet arbetsgivare används inte i lagtexten utan i stället sägs att den som utger avgiftspliktig ersättning ska betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 § SAL). Det betyder att förutom arbetsgivare är normalt även andra som ger ut avgiftspliktig ersättning skyldiga att betala avgifter. Se även om begreppet utgivare av en ersättning i förarbetena till SAL (prop. 2000/01:8 sid. 73). Med avgiftspliktig ersättning menas löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete (2 kap. 10 § SAL). Det ska alltså handla om att någon har gett ut ersättning för ett arbete som har eller ska utföras. Det finns inget krav på att det ska finnas ett anställnings- eller uppdragsförhållande för att utgivaren ska bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter (se t.ex. HFD 2022 ref. 20).

2. A-skatt eller F-skatt?

Av Skatteverkets riktlinjer framgår att ersättning för sociala avgifter ska betalas av den som utger ersättning. Det innebär att om domstolen betalar ersättning till tolken genom en tolkförmedling så ska tolkförmedlingen även betala in de sociala avgifterna avseende tolken. 

Detta gäller dock inte tolkar som innehar F-skattesedel. 

Se Skatteverkets förklaring här:

"Även på ersättning till den som bedriver näringsverksamhet men inte är godkänd för F-skatt
Arbetsgivaravgifter ska normalt betalas av den som utger en avgiftspliktig ersättning, dvs. någon form av ersättning för arbete eller på grund av ett avtal om arbete. Det saknar helt betydelse för avgiftsplikten om betalningsmottagaren är anställd, uppdragstagare eller egenföretagare. Arbetsgivaravgifter ska betalas oavsett om mottagaren av ersättningen ska redovisa den som inkomst av tjänst eller av näringsverksamhet. Det är viktigt att skilja detta från vad som gäller för ersättningar till den som är godkänd för F-skatt. Om mottagaren har F-skatt ska utgivaren inte betala arbetsgivaravgifter."

3. Ålder på tolken

Rättstolkarnas rekommendation är att tolken ska direktfakturera domstolen. Det är även Domstolsverkets rekommendation. 

Det stå r vårje enskild domstol fritt ått vå ljå dennå modell, betålning till tolk reglerås inte i 
råmåvtålet om tolkfo rmedlingstjå nster. Läs mer om fördelar med direktfakturering HÄR.

Domstolsverket och Yrkesorganisationen Rättstolkarna rekommenderar alla domstolar att låta tolkar fakturera eller yrka ersättning från domstolarna direkt.  Vissa domstolar har dock rutinen att tolken inte yrkar direkt till domstolen, utan redovisar utförda uppdrag till tolkförmedlingen, varpå förmedlingen fakturerar domstolen.

Enligt denna ordning borde tingsrättens frågor om debiteringen rimligen ställas till förmedlingen och inte till tolken. Flera rättstolkkollegor har fått förelägganden från domstolar efter utförda tolkuppdrag där tolkförmedlingens fakturering ifrågasätts. Tolken föreläggs där att förklara restid eller andra poster som tolken redan har redovisat för tolkförmedlingen enligt uppdragsavtalet tolken har med tolkförmedlingen. 

Självklart är det upp till domstolen att besluta om hur tolkersättning hanteras, men det är viktigt att domstolen väljer det ena eller andra alternativet. 

Om domstolen vill betala till förmedlingen så ska också fakturafrågor hanteras av förmedlingen. Rutinerna bör förtydligas så att de blir tydliga för alla. På så sätt kan onödig administration undvikas.

Domstolsverket rekommenderar alla domstolar att låta tolkar fakturera eller yrka ersättning från domstolarna direkt.