• "För att kunna garantera rätten till en rättvis rättegång är det viktigt att tolkningen är av hög kvalitet, vilket bl.a. kräver att tolken ges möjlighet att förbereda sig tillräckligt för uppdraget. Om tolken för att kunna utföra sitt uppdrag behöver få ta del av handlingar före förhandlingen ska domstolen verka för att detta kan ske."
• "I domstolarna förekommer en mängd uppgifter som om­fattas av sekretess. Av 2 kap. 1 § OSL följer att en tolk som har ett uppdrag hos en domstol om­fatt­as av samma tystnadsplikt som anställda vid domstolen. Det framstår emellertid som både rimligt och lämpligt att tolken ska anses vara uppdragstagare och därmed bund­­en av tystnadsplikten redan när bekräftelsen av att en viss tolk åtagit sig uppdraget sänds till domstolen."
  
   

• "Önskemålet att en tolk ska ha möjlighet att förbereda sig ordentligt före en förhandling väger tungt. För kvaliteten på tolkens arbete – och därmed för kvaliteten i förhandlingen och rättssäkerheten – är det viktigt att en tolk ges goda förutsättningar för sitt arbete."
• "Förordnade tolkar är uppdragstagare hos domstolen och omfattas därför av samma sekretessregler som domstolens anställda (se prop. 1979/80:80 s. 72 samt Regner m.fl., Sekretesslagen En kommentar, Norstedts gula bibliotek, s. 1:21). Någon sekretess gentemot en av domstolen förordnad tolk föreligger således inte."
• "Ordföranden i målet, rådmannen LA borde, enligt min mening, om han ansåg sekretessriskerna påtagliga, ha undersökt möjligheten för CT att hämta kopior vid domstolen eller att överbringa handlingarna genom bud. Om detta inte gick att ordna borde han enligt min uppfattning ha sett till att handlingarna faxades till CT under så säkra former som möjligt. En begäran om att få ta del av handlingarna på plats en stund före förhandlingen borde under alla omständigheter ha tillgodosetts." 
  
   

"Utredningen visar att Lunds tingsrätts rutiner för anlitande av tolkar har inneburit att auktoriserade tolkar ibland inte har förordnats trots att sådana har funnits tillgängliga i närområdet. Detta har inte stått i överensstämmelse med 5 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken, i den lydelse lagrummet fick den 1 oktober 2013. Tingsrätten kan inte undgå kritik för detta."

Som anledning till brister i anlitande av tolkar har domstolen uppgett:

     "a) att den personal som beställer tolkar genom tolkförmedling inte tillräckligt tydligt har uppmärksammats på det nya ramavtal som Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet ingått. Detta avtal borde också ha medfört en ändring i tingsrättens skriftliga rutiner för tolkbeställning, vilket inte skett, samt

      b) att domstolshandläggarna inte tillräckligt tydligt informerats om att avtalet inte hindrar att tingsrätten självständigt anlitar tolk utan att gå via tolkförmedling och om att det är möjligt att söka efter rättstolkar och auktoriserade tolkar på Kammarkollegiets webbplats. Många domstolshandläggare har därför varit av uppfattningen att de varit hänvisade till företaget Språkservice vid tolkbeställning och att de, först då beställning genom detta företag inte varit möjligt, haft rätt att anlita annan tolk." 

 

"Det åligger rätten att göra ansträngningar för att få tillgång till en auktoriserad tolk och domstolen kan vara tvungen att senarelägga förhandlingar för att kunna anlita en auktoriserad tolk. (Prop. 2012/13:132s. 50) "

"Det är domstolens ansvar att endast personer som är lämpliga för uppdraget förordnas som tolkar vid förhandlingar. Det enklaste sättet att säkerställa detta är att förordna en auktoriserad tolk."

"Av den anledningen finns en särskild bestämmelse att en auktoriserad tolk ska förordnas om det är möjligt. Bestämmelsen är tvingande och ger inte domstolen utrymme att frångå kravet t.ex. med hänsyn till önskemål från den som har behov av tolk."

"Tingsrättens handläggning har medfört att en icke auktoriserad tolk fick uppdraget framför en auktoriserad. Den icke auktoriserade tolken blev sedermera entledigad under pågående rättegång sedan kritik riktats mot dennes utförande av uppdraget. Detta tydliggör vikten av att följa bestämmelserna om att en auktoriserad tolk så långt det är möjligt ska förordnas."

 

Beträffande Polismyndigheten konstateras det att:
"Av 23 kap. 16 § andra stycket rättegångsbalken framgår att i fråga om tolk under förundersökningen tillämpas 5 kap. 6 § rättegångsbalken."

"Det enklaste sättet att säkerställa att endast personer som är lämpliga för tolkuppdraget också förordnas som tolkar vid förhör är att förordna en auktoriserad tolk. Av den anledningen finns en särskild bestämmelse att en auktoriserad tolk ska förordnas om det är möjligt. Bestämmelsen är tvingande och ger inte myndigheten utrymme att frångå kravet t.ex. med hänsyn till önskemål från den som har behov av tolk." 

"Det sätt på vilket Polismyndigheten idag genomför sina beställningar av tolkar innebär dock att frågan om det finns en auktoriserad tolk tillgänglig lämnas helt till leverantören av tolkförmedlingstjänsten att avgöra. Den ordningen är inte godtagbar."

"Justitiekanslern noterar dock att AA [...] stått till myndighetens förfogande i sin [...] egenskap av auktoriserad tolk utan att ha förordnas av myndigheten, vilket i så fall svårligen kan anses förenligt med gällande reglering."

"Att helt underlåta att dokumentera att tolk anlitas i samband med förhör är dock, vilket Polismyndigheten också tillstått, naturligtvis inte acceptabelt."

I fråga om bristfälliga rutiner för anlitande av tolkar och / eller dokumentering av deras kompetens betonar JK: 

"[...] bestämmelsen i 5 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken är en handlingsnorm för domstolarna och att bestämmelsen ska iakttas vid tillsättande av tolkar."

Det innebär att bestämmelsen ska ses som tvingande för domstolar.